Text: Josefin Strang – Bild: Nina Bergstrand & Sara Holmgren

Tänk dig att magen på ditt älsklingssto växer och växer, och efter elva långa månader ploppar det ut ett gulligt, ulligt och underbart föl! Visst låter det perfekt? Men det är bara en liten, liten bit av att vara hästuppfödare. Det vet Elisabeth Lendelund, som har fött upp 25 islandsföl!

Hej Elisabeth! Hur kommer det sig att du har en gård full med islandshästar?

– Som barn red jag på ”vanliga” hästar. Det lät spännande att islandshästar hade  era gångarter och kunde bära både barn och vuxna, men då var de dyrare än vanliga hästar. Sedan hade jag ett långt riduppehåll och tänkte inte på saken, tills en av mina döttrar började rida och ville köpa häst. Då var det självklart att det skulle bli en islandshäst, som vi båda kunde rida! Sedan blev det bara fler och fler hästar…

Vad är det som är magiskt med islandshästar?

– Jag är intresserad av att känna mig nära naturen, islandshästen ser naturlig ut och hålls ofta i lösdrift. Jag driver företag och har levt väldigt stressigt, hästarna gör att jag lever i nuet. Att rida är att känna lycka! Det sägs att man drabbas av ”töltfeber”: det är magiskt att rida fort och ändå sitta stilla i sadeln, vissa häs- tar kan tölta lika fort som andra galopperar. Den skonsamheten är bra för mig, jag har sjukdomen ledgångsreumatism. Dessutom speglar hästar oss människor, de kan lära oss mycket om oss själva – till exempel vilka rädslor man har.

Hur gick det till när du födde upp första fölet?

– När en framgångsrik hästuppfödare la ner sin verksamhet passade jag på att köpa två dräktiga ston. Innan fölningen är det alltid nervöst. Det känns omöjligt att allt ska funka: att fölet ska komma ut, att fölet ska komma ut rätt, att den ska få kontakt med mamman, att fölet ens ska lyckas ställa sig upp över huvud taget… Men plötsligt står, går och diar fölet, en timma senare galopperar den. Varje föl är ett mirakel i sig. Flocken är tyst och stilla, men när fölet ställer sig upp börjar hästarna gnägga, som om de säger ”vi har en ny flockmedlem, välkommen”.

På vilket sätt är islandsavel annorlunda än annan hästuppfödning?

– Du måste lära dig vilka gener som inte ska kombineras. Annars är risken att töltgenen avlas bort! Ett viktigt mål är att få fram bra, rena gångarter. Till exempel riskerar en femgångare att ha dålig galopp, vissa hästar blandar in trav i tölten. En annan skillnad är att islandsfölen hanteras mindre, vi vill att de ska gå i flock och uppfostras av hästarna. Om fölen hanteras för mycket kan de tappa respekten för människor och bli fräcka och påträngande. Hästar på Island växer upp i enorma hagar med ojämn mark, som gör hästarna starka, balanserade och ”säkra på fötterna”. Vi försöker göra likadant så mycket det går!

Är det inte jobbigt att föda upp massa fina föl, för att sedan sälja iväg dem?

– Det är faktiskt mitt största problem! Alla skojretas med mig och säger att jag måste lära mig att sälja – hittills har jag bara sålt ett föl… Det är ofta ekonomiskt smartare att sälja dem som föl eller unghästar. En fördel med att behålla dem tills de är inridna är att jag får veta mer om stoet och hingstens nedärvning.

Att föda upp hästar låter ändå underbart. Kan jag ha det som jobb och tjäna pengar på det?

– Det är väldigt svårt. Om du lyckas få fram en superstjärnehingst kanske du tjänar tillräckligt för att inte aveln ska KOSTA pengar. Du kan inte räkna med att bli rik på avel, utan ha det som ett brinnande intresse istället.

Vad ska jag tänka på om jag träffar ett dräktigt sto eller ett föl?

– Du får aldrig gå fram och klappa dem! Du kan råka sprida sjukdomar som kvarka eller abortvirus. Du ska aldrig mata dem med något – det kan  nnas något hästen inte tål, dessutom kan de börja tigga och buffa. Se och njut, men inte röra!

Vad kan jag göra om jag drömmer om att föda upp hästar?

– Börja läs på! Ta reda på hur det funkar med betäckningar, blupsystem, fölhantering och så vidare. Titta på ston, hingstar och deras avkommor, se hur kombinationen blev! Du kommer till exempel märka att vissa ston och hingstar har stark nedärvning av vissa egenskaper. Det går att nörda ner sig hur mycket som helst!

Namn: Elisabeth Lendelund
Ålder: 45 år
Gör: Driver gården Lendelunden, som har avelsverksamhet, lektioner, kurser, turridning med mera.
Familj: Man, tre döttrar (20, 18 och 8 år), hunden Snövit och massor med islandshästar!
Facebook: Lendelundens Lantlif
Hemsida: lendelunden.nu

 

Ordlista

Abortvirus – En slags ”hästförkylning” som kan göra att dräktiga ston kastar sina föl (fölet dör).

Betäckning – När hästar parar sig.

Blup – Ett datasystem som innehåller hästars avels- egenskaper. Kolla på blup.se.

Brunst – När stoet vill och kan para sig.

Dräktig – Att hästen är gravid.

Femgångare – En islandshäst som har extragångarterna tölt och pass. En ”fyr-gångare” har bara tölt som bonus.

Flygande pass – En speciell gångart hos islandshästen.

Inseminering – När hingstsperma sätts in i stoets livmoder för att göra henne dräktig på konstgjord väg. Hingsten betäcker alltså inte stoet.

Kastning – När fölet dör i magen och föds ut tidigt.

Kvarka – En vanlig, smittsam och allvarlig hästsjukdom.

Moderkaka – Kan också kallas placenta. En rest från dräktigheten som ska komma ut efter fölet, annars kan stoet bli allvarligt sjuk.

Nedärvning – Om hästens avkomma alltid ärver bra galopp eller bra kroppstyp, så kan man säga att hästen har ”stark nedärvning”.

Stamtavla – Innehåller hästens mamma, pappa, mor- och farföräldrar och så vidare. Pappa brukar skrivas E, mamma U, vilket gör morfar till UE, farfar till EE och så vidare!

Stuteri – Ett stall där man föder upp hästar.

Tölt – En speciell gångart hos islandshästen.