När fölungen föds har den legat ungefär elva månader i sin mammas mage. Nästan på en gång reser den sig upp och kan sedan följa med sin mamma. Det kommer den att göra under ungefär ett halvår innan det blir dags att lämna sin mamma. Men vi tar det från början!
Text: Katarina Liljedahl • Bild: Fotolia
Att få följa sitt sto från betäckning till färdigt föl är både roligt och spännande för den som äger ett sto. Därför är det lätt att förstå att många drömmer om möjligheten och kanske också får se den uppfyllas. Ett sto brukar bli könsmoget när det är ungefär två år och betäcks första gången när det är tre. En del ston får bara föl en gång i livet och då blir det här ett avbrott innan de fortsätter att utbildas som ridhästar. Avelsston i sin tur kan få ett föl varje år i många år. Vissa år går de tomma, det vill säga de blir aldrig dräktiga. Erfarna avelsston är ofta bra ’mammor’, mycket kloka, och fostrar sina föl på ett bra sätt. Exemplen är många i hästvärlden!
Stoet
I den bästa av världar betäcks bara ston som är avelsvärderade och har bra meriter (om de är äldre), temperament och exteriör. Så är det inte alltid eftersom det förekommer att hästägare tar föl på sitt sto därför att det inte håller för ridning av någon anledning. Diplomston har fått en värdering av avelsdomare, ett slags betyg helt enkelt.
Hingsten
En minst lika lämplig pappa till fölet behövs förstås också. Hingstar kan också avelsvärderas utifrån meriter, temperament och exteriör som sedan styr stoägarens val av hingst. Blodslinjerna, hingstens släkt och förfäder, har också stor betydelse och det är egentligen samma sak när det gäller stoets linjer. En godkänd hingst upp- fyller de krav som en avelsförening ställer för en sådan utmärkelse.
Betäckning
Numera betäcks få ston naturligt, det vill säga genom att sto och hingst träffas i verkliga livet, istället insemineras stoet med färsk eller frusen sperma från hingsten. Hästaveln är i dag internationell, ett sto i Skandinavien kan därför få ett föl med en hingst från ett annat land eller en annan världsdel. En insemination innebär att sperma från en hingst förs in i stoets livmoder. Innan detta kan göras har en veterinär undersökt stoet och konstaterat att hon är brunstig och därmed redo och villig att bli befruktad. Bland engelska fullblod förekommer fortfarande naturliga betäckningar eftersom det är ett slags äkthetskrav för att det engelska fullblodet ska förbli ren från andra raser. Det förekommer även embryotransfer då ett befruktat ägg från ett sto tas ut och planteras in i ett annat sto som se- dan får göra grovjobbet, det vill säga bära fram ett färdigt föl.
Missa inte nästa del, som publiceras på torsdag. Då handlar det om fölning och om fölet!
