Berberhästen är inte avlad för att vara söt, vacker eller ha häftiga gångarter. Den ska vara snabb och tålig i de tuff aste miljöerna!
Text: Josefine Strang – Bilder: Getty Images

RASFAKTA

Ursprung: Norra Afrika (kring Marocko, Algeriet och Tunisien).

Färger: Ofta skimmel, men brun, fux och svart är vanliga färger. Har inga eller få tecken.

Mankhöjd: Vanligen cirka 147–157 centimeter.

Egenskaper: Extremt tålig, uthållig, kraftfull, lättlärd och samarbetsvillig. Viktbärande och säker på foten, men lite “tråkiga” gångarter.

Exteriör: Varierar beroende på var den kommer ifrån. Det gemensamma är att de är tåliga, har stark kroppsbyggnad men inte alltid är traditionellt vackra! Nosryggen är ofta rak eller utåtbuktande och ryggen kort. Den kraftfulla kroppen är snabb på korta distanser, och tålig nog att gå långt på minimalt med foder och vatten.

Berberhästen

Visste du att berberhästen är en av de raser som flest hästar är släkt med? Det är en av världens äldsta hästraser, men som tyvärr inte är särskilt poppis längre hos oss. Här får du höra berberhästens galna historia: rasen har härdats i öknen, skeppats tvärs över Atlanten och tvingats till ryttarlösa kapplöpningar på italienska gator.
Är du redo att resa till norra Afrika? Det är nämligen där berberhästens historia började för länge, länge sedan. Den heta och torra naturen hade format några av världens tåligaste hästar, som orkade kämpa fastän de bara hade minimalt med foder och vatten. För att överleva i en öken måste du vara tuff och tålig – utseendet spelar noll roll. Resultatet blev en hårdkokt häst som är stamfader till oräkneliga moderna hästraser. Chansen är liten att du träffat en renrasig berber – men chansen är stor att du har en berbersläkting i stallet!

Över 2000 år gammal ras

Berberhästens exakta historia är ett mysterium, hästforskarna har bara gissningar. Det vi vet är att berberhästen härstammar från det område som idag är Tunisien, Algeriet och Marocko. Redan för 2000 år sedan beskrev en grekisk författare berberhästen som den uthålligaste häst han mött. Berberhästen är en riktig hårding som är säker på foten, viktbärande, explosiv på korta distanser och riktigt seg och tålig för långa vandringar.

Grymma skentåg

Berberhästarna var snabba och explosiva på korta distanser, en egenskap som italienarna älskade – och utnyttjade. Under 1400-talet började ett kapplöpningslopp arrangeras på gatorna i italienska storstäder med just berberhästar. Den galna skillnaden? Hästarna hade inga ryttare, de skenade lösa på gatorna! Det var totalt kaos, både hästar och människor skadades.

Loppet hette Corse de Berberi och arrangerades 24 juni varje år fram till 1800-talet. Men – det fanns några italienska städer som fortsatte med den grymma traditionen till modern tid (fast med andra hästraser). En häst dog per år i loppen, men nu är de farliga loppen äntligen förbjudna

Sällsynt hästras hos oss

Trots berberhästens alla fantastiska egenskaper så var det en annan hästras som stal showen: det arabiska fullblodet. Under många århundranden korsades de tuffa, tåliga berberhästarna från väst med de arabiska skönheterna från öst. Men i slutänden så blev berberhästens ”grannar”, det arabiska fullblodet och andalusiern, mer populära runt om i världen.

Om du har träffat en berberhäst – grattis! Det är en mycket ovanlig hästras i den här delen av världen. I Europa finns några få stuterier i Spanien och Frankrike. Rasen är fortfarande populär i norra Afrika, men aveln minskar på grund av oroligheter i regionen. Din bästa chans att få träffa en fantastisk berberhäst är att åka på turridning i exempelvis vackra Marocko, där finns många renrasiga berberhästar och korsningar.

YouTube-tips!

Här ett klipp från en hästfestival i Berberns hemland, Marocko!