Signalement är något man anger när man beskriver en häst, t. ex. vid veterinärbesiktning eller när man visar häst vid hand.

Man presenterar då hästens namn, kön, härstamning, ålder, färg och tecken. Dessa uppgifter ska även stå angivna i hästens pass. Där ska dessutom ras, stamboksnummer, registreringsnummer och chipmärkningsnummer finnas. Det är viktigt att alla dessa uppgifter finns för att kunna säkerställa hästens identitet.
(Alla hästar inom EU ska enligt lag ha pass, läs mer på Jordbruksverket)

Precis alla uppgifter, som t.ex. numren för chipmärkning och registrering kan ju vara svårt att lägga på minnet. Därför ska också passet alltid finnas tillgängligt i närheten av hästen. Men vad ens häst har för färg, tecken, ras, kön, ålder och härstamning ska man memorera!

 

Härstamning:
e (efter)=pappa
u (undan)=mamma
ue (undan efter)=morfar

När man anger härstamningen, säger man alltid hingsten, alltså pappan först. Då säger man “efter” och sedan hingstens namn. Det är hingstarna, framför allt pappa-morfar, som är mest intressant. Man nämner inte så ofta mamman i dagligt tal, när man pratar om härstamningen hos en häst. (Men såklart är stoet som burit fölet också viktigt, då fölet ärver egenskaper av både stoet och hingsten)

Man bör kunna signalementet på sin egen häst men det kan vara bra att kunna signalementsbeskrivningen på vilken häst man än rider på, i alla fall om det är en häst man rider regelbundet på. Ska man dessutom utbilda sig inom hästbranschen är det extra viktigt att det sitter i ryggmärgen dels att ha intresset att lägga märke till signalementet och dels att komma ihåg hur man beskriver en häst korrekt. Det ingår i kompetensbeskrivningen för exempelvis hästskötare och ridlärare att kunna det. Det kan dessutom hända att man helt oförberett blir “förhörd” av sina lärare eller examinatorer, om vad det är för häst man sitter på.

Ska man rida eller sköta en okänd häst, t.ex. på ett antagningsprov eller som ny anställd hästskötare, kan man slänga ett öga på boxdörren; där kan det ofta sitta en skylt med hästens namn och härstamning. Eller också kan man fråga någon som vet, t.ex. stallägaren. Visar man att man är intresserad av vad det är för häst man ska rida eller sköta genom att snabbt memorera åldern och härstamningen, ger det ofta ett väldigt positivt och seriöst intryck. Kan man dessutom ange färg och tecken visar det på kunskapen man besitter.

Det är bra att läsa på om hästens färger och tecken. När man pratar om hästens tecken menar man vita tecken på hästens huvud och ben. Här är några exempel:


Du hittar fler tecken på hastenochjag.se

 

Några vanliga färger…